17 november 2007

Varför övervakningssamhället snart är över oss

Varför finns det så få politiker som aktivt tar ställning mot uppenbart integritetskränkande politik? Jag tror att svaret är att den som gör det genast målas in i pedofil- och terroristkramarhörnet av sina meningsmotståndare, och det är det få politiker som har råd med. Se bara på följande citat från 1999:

- Jag tror [...] inte att Eva Flyborg egentligen vill att svenska kryptoprodukter skall användas för att förbereda terroristdåd eller etnisk rensning, [sa] Leif Pagrotsky.

Trots Pagrotskys ansträngningar läser du troligen denna text i ett program som har kryptering av precis den sort som han i egenskap av näringsminister ville förbjuda export av (och därmed tillgång till).

Pagrotsky struntade i människors behov av integritet, främst med hänvisning till säkerhetstjänsternas lobbande. Trots det så blev konfidentialitet tillgänglig för oss som exempelvis vill kunna använda Internet till att sköta våra bankaffärer. Anledningen till att vi trots allt fick som vi ville var att det fanns starka industriella krafter som drog åt det hållet. Friheten på Internet räddades (tillfälligt) av kapitalister som ville kunna exportera programvara som var säker nog att användas i professionella sammanhang.

Idag beordrar Pagrotskys efterföljare byggandet av en databas som innehåller rörelse- och kontaktvanor för alla miljardärer, mormödrar, ministrar och militärer i Sverige. Motivet till att samla ihop informationen är naturligtvis att kunna bekämpa terrorister. Varför de skulle låta sig övervakas är det dock ingen som vet.

Striden om övervakningen ser trist nog ut att förloras av oss som vill ha ett ett Internet i demokratins tjänst. Det finns inga industriella krafter som sköter lobbyingen åt oss. De stora tele- och datanätsoperatörerna är på väg att acceptera obligatorisk datalagring som någon sorts "utgift för inkomsternas förvärvande" eftersom deras affärsmodeller inte sätts ur spel av lite övervakning. Visst ogillar de utgifter, men så länge som konkurrenterna drabbas i samma utsträckning så...

Politikerna då? Tyvärr tror jag att de kommer att administrera marschen mot övervakningssamhället. I många fall tror jag att de gör det med sammanbitna tänder och mot sin egen vilja. Men den politiker som tar ställning mot övervakning riskerar sin karriär, så de flesta som skulle kunna påverka saken håller tyst och god min. Tyvärr.

Men väljarna då? Jag tror inte att medelsvenne kommer att engagera sig. Uttryck som:
...söver var för sig 80% av alla lyssnare i vilken valdebatt som helst.

Vi är på väg mot övervakningssamhället. För att frågan är för obskyr för medelsvenne. För att enskilda politiker inte vill riskera sin politiska framtid. För att företagen inte förlorar tillräckligt mycket på det för att engagera sig.

De enda som återstår är frihetens förkämpar (du och jag) samt rättshaveristerna. I den mån det går att urskilja grupperna från varandra...

/Politruck

Kommentarer: Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]